"Människa, du vedervärdiga varelse."

Något som ofta kommer på tal just nu är familj. Min syster gifter sig på lördag och det står i klar fokus för alla oss närmre. Men jag kan inte sluta tänka på hur fast hon är i sin illusion om det "framgångsrika livet" tillsammans med större delen av alla jag träffar. Jag ser dem överallt, pojkvänner med flickvänner. Äkta män med sina äkta fruar och två barn mellan dem. Varför ser de inte det jag ser? Hur kan de inte märka bojorna kring deras liv? Deras frihet, berövad av två små dvärgar, en på fyra den andre på två. Deras fängelse där murarna är uppbygga av samhällets krav på framgång i form av karriär och familj. Vågar du vägra familj och kärlek, barn och karriär, börjar folk undra. Jag vet för jag har själv gjort samma, funderat över varför den och den inte har några ambitioner att stadga sig. Men ja, nu förstår jag, för vem vill egentligen sälja sin frihet för något så tomt som en familj? Jag tror att den som strävar efter barn och allt vad detta innebär, är svag på ett eller annat sätt.
Det finns personer i min närhet som verkar närmast stolta över att ha "lyckats" med att ha blivit mödrar. Det är alltid mödrarna som uttrycker någon form av stolthet över att ha gjort något som alla (typ) kan göra.

"Javisst, jag skaffade ett barn och det ångrar jag inte! Va? Nej, jag och fadern är inte tillsammans längre. Det funkade bara inte. Han var ett svin, en idiot, en latmask som inte gjort detta eller detta och han tyckte alltid det och det här. Jag och min lilla ögonsten klarar oss utmärkt utan honom. "
Skitsnack. Jag blir rasande och ledsen när jag ser det ingen annan verkar vilja förstå. Att ni alla blir lurade till att tro att familj och karriär är ett eldorado, ett slags svar på era tomma innehållslösa liv. Vad är meningen med allt? Strunt samma, jag skaffar familj och slutar tänka på ett par år. Inte konstigt att alla gamla människor är så jävla vresiga hela tiden, de är gamla nog för att inse hur jävla blåsta de blivit genom livet. Våga vägra barn och familj. Be vännerna att stoppa upp sin karriär i röven. Våga anarki, våga sovmorgon och framför allt, våga stå för den du är. Finns det något i ditt liv som du inte orkar med längre, klipp bort skiten utan eftertanke. Tråkar vännerna ut dig? Be dem fara o flyga. E din man en hårig säck metan? Sparka ut aset! Eller tycker du att frugan borde göra av med en tio femton år? Kasta ut henne och importera en ny ung fru från sydost asien. Gör en massa skit som du vet gör dig glad! Spela på hästar, ta droger, ha sex med minderåriga, slå ned ungdomar! Drick dig medvetslös på en strand, pissa i grannens pool, repa chefens bil! Våga vara odräglig! Våga vara den du är! Låt omvärlden få handskas med ditt nya jag istället för tvärtom! Våga bli fet! Låt håret växa, bli blek! Vägra deo och tandkräm! Ladda hem porr eller städa hela lägenheten! Gör vad som än krävs för att du ska få utlopp för dig själv!
Våga vara människa!

Kommentarer
Postat av: alma

Jag vill hålla med dig till en viss grad, visst är det frihetsberövande att skaffa barn, visst gör många mammor som så (det är liksom lättare att sticka huvudet i sanden then face the facts liksom) men jag känner mig ändå manad att även sticka in med en annan sak - just som mamma i detta fallet.



Jag må ha blivit frihetsberövad och barnlivet är inte för alla, det är trist att många ser ner på de som inte vill ha familj, men som förälder får man mycket tillbaka med. Se det som en shysst investering i naturens gång, en egotrippad handling med till viss del.



Jag förstår dig till fullo i vissa utav dina uttalanden, jag känner mig inte träffad men snarare motiverad att bara få säga till om den andra sidan av myntet. Do you get my point?

Att det faktiskt finns mammor och pappor där ute som gör ett shysst jobb, så är det bara - just för att det är frihetsberövande men ändå offrar man sin tid, sitt liv, sitt sista andetag för barnet.



Peace!

2009-05-13 @ 06:46:06
URL: http://almasolum.blogg.se/
Postat av: har ett liv att leva för

Kan det möjligen vara så att du har haft en dålig uppväxt med tanke på din inställning till barn?

Att få ett barn är någonting vackert. Att bli förälder är någonting man värdesätter högt. Jag säger inte att du inte får ha dina egna åsikter, men dra inte oss alla över samma kant när det kommer till "frihet" och äktenskap etc.

Om du tycker att du förlorar din frihet genom att älska en annan människa och leva med den och eventuellt få ett barn tillsammans med denne, se inte ner på de som lever det livet och trivs med det eller som faktiskt ser fram emot det.

Din frihet skapar du själv, oavsett vilket liv du lever. Ett ensamt liv är inte frihet. Det är snarare en flykt från något du en gång känt, men aldrig vill känna igen.

Skaffa dig en mening.

2009-05-15 @ 15:54:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0