Dagbokstuff

Heute har varit en helt okej dag, vilket är ovanligt i mitt liv. Visserligen började den dåligt och fortsatte i det spåret tills jag kom till jobb. Mitt jobb är skit, plain and simple. Det är stress, 30 grader varmt och en konstant stank av grillad bacon, men det är där jag trivs. Det är människorna på jobb som gör att jag trivs, att hag fortsätter åka dit.
När vi jobbar ihop, sammarbetar och stöttar, når vi något som känns bortom vanlig vänskap. Visserligen träffas ingen av oss privat och jag tror att det varit en tafatt erfarenhet ifall vi försökte. Vi är vänner på jobb och bara där.

Nu har jag precis fört över pengar från mitt danska till mitt svenska. Jag jobbar ju i Dk och får därför lönen utbetald till ett danskt konto i den danska kronan vilket gynnar mig en del ekonomiskt. Detta var den första överföring jag gjort via internet, tidigare gick jag till banken och tog ut hela lönen i cash, för att bära det en hel dag på jobb, hela vägen hem och sedan till min lokala bank dagen efter. Ni kan ju tänka er att med 15k danska i fickan kan ju göra vem som helst paranoid och förvandla minsta barn till en potentiell rånare.

I morgon börjar min dag redan klockan 6, jag börjar jobb klockan 9 och ska ta tåget klockan 7. Hem, duscha, sova och tillbaka igen. Work, eat, sleep, repeat, thats the song of my life.
Men allt är inte jobb, jag är fri till helgen och det verkar som att jag har turen på min sida även inför denna helg. Visserligen ska jag inte ut och festa, det verkar som om jag har svårt för att trivas med mig själv på dansgolvet. Jag befinner mig hellre vid baren och går systematiskt genom de olika drinkarna. Det visade sig i lördags vara tur att jag inte befann mig på dansgolvet utan satt vid ett bord tillsammans med två andra filurer jag aldrig träffat. Det kom fram en tjej till dem som tydligen var bekant med en av de två. Artig som hon var presenterade hon sig för den andre som för henne tydligen var obekant. Jag lägger märke till allt detta endast i ögonvrån, men jag märker att de tre sedan tittar på mig. Jag vänder mig åt deras håll och ser tjejen sträcka fram sin hand mot mig och känner tydligen för att presentera sig för mig med. Visserligen satt jag bredvid de två andra, men vi var inte i samma sällskap. Förvirrat tar jag mot handen och presenterar mig. Kort därefter berättar hennes vän vid bordet att de inte känner mig och hon tyckte tydligen situationen blev en aning pinsam. Dock slutade det med att vi pratade mer eller mindre hela kvällen, det är väl sånt man senare kommer beskriva som ödet lr något.
Kanske har jag ödet på min sida även denna helgen.

Önska mig lycka till!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0