Systemet och mitt liv

"Ja, jag pratar om Landom Bryce i dåtid för det finns ett system som utvärderar våra ungdomar och våra liv utan helhetsperspektiv. Någon som får 4.0 kommer att lyckas. Någon som får 2.5 gör det inte. Under 750 på högskoleprovet innebär att vissa dörrar stängs. Folks personlighet, humor, medkänsla - inget av det sår med på ansökan.
Det handlar om siffror.
Det var något visst med Landon Bryce, hand hade det där extra. Han hade en inre styrka som höll honom i skolan, och som skulle kunna påverka våra liv till det bättre och leda folk dit de ville gå, men Landon kunde inte unvika soffrorna. Soffror som talar om för en 18-åring att han har misslyckats. Såvida inte ett mirakel sker är livet över för dem. Nästa."

Detta inlägg kommer från en serie som heter Millenium, och har visserligen inte något att göra med serien som helhet, men vad som sades i denna konversation intresserade mig något oerhört. För i detta inlägg framställs allt som jag tycker är skadat med vårt skolsystem. Det fanns en tjej i min klass i gymnasiet, en tjej med höga betyg, mycket högre än mina som faktiskt inte ens lyckades få ett gymnasiebetyg utan bara fick ett "samlat betygsdokument". Denna tjej visste det som hon behövde veta för att få bra betyg men vid ett tillfälle lyckades hon räcka upp handen och ställa följande fråga; "Varför är inte USA med i EU?". Detta är sant och har hänt. Okej, skadat trög tjej utan förmåga att dra egna slutsatsatser. Det finns andra exempel; en anna kille som fick skitbra betyg men var abnormt osocial. Snubben hade kunnat bli en läkare eller vad som helst, så länge jobbet inte kräver ett man träffar männsikor alls. Jag själv, tja, jag pluggade inte. Jag försökte lyssna på vissa lektioner, hängde med om det var intressant, sov eller skolkade om det verkade trist. Jag gick kanske på tre geografi lektioner sedan orkade jag inte mer. Vad gjorde jag istället? Jag satt i iblioteket och läste poesi och lite annan litteratur. Det var här jag upptäckte Hjalmar Gullberg, Karin Boye, Shakespear, Dante Alighieri eller John Milton. Visserligen har detta inte hjälpt mig alls karriärsmässigt, men det har utvecklat mig som person, gett mig en personlighet och en bred allmänbildning.
När folk pratar om intelligens brukar frågan om Högskoleprov eller gymnasiebetyg komma upp. Jag har kassa gymnasiebetyg och genomsnittsligt resultat på högskoleprovet. Dock har jag utöver det normala på IQ prover. Okej, jag är inte abnormt smart, men en bra bit över genomsnittet.
 Vad jag försöker komma fram till är att betygen man får är inte hela den du är. Det är en liten del av helheten av din personlighet. Det finns inget som säger att du kommer bli en bra tillgång för företaget som anställer dig. En snubbe på mitt jobb har en riktigt bra bartenderutbildning och är dessutom kock; han har med andra ord koll på läget. Men inte en enda,jag överdriver inte, gillar att jobba med honom. Snubben är jävligt irriterande att ha med att göra och han är socialt missanpassad. Visste vi det när vi anställde honom? Nepp, men så är det. På pappret är han guld, att jobba med är han rost.

Det jag skriver nu är något som man i vanliga fall kan summera i ett ord; Gnäll. Att gnälla - "När man klagar onödigt mycket över något som egentligen ingen tycker är ett problem." Just så är det, alla är vana vid detta system och håller envist fast vid det oavsett om de fått bra eller dåliga betyg.
Jag tror mig kunna gå långt i mitt liv utan bra betyg och jag ska komma tillbaka och visa er senare. Men tills dess får jag härda ut.

I övrigt i mitt liv, jag har börjat lira wow igen. Mest för att få spendera tid med en tjejkompis som spelar en del :)
Jag ska på bio i morgon med några vänner, en har fyllt år och jag ska bjuda honom. Jag jobbar 50 timmar denna vecka, kanske inte det roligaste, men det bygger karaktär. En av mina polare ska kanske få ett kontrakt med Myspace där han ska sända radio för dem, grattis till honom.
Dessutom, en viktig sak; jag tror att jag håller på att börja tycka om någon. Jga känner mig ganska orolig över det för jag vill verkligen inte egentligen, jag vill ta mig till frankrike och leva mitt liv. Jag orkar inte med ett förhållande...men endå...man väljer det inte själv. Vi får se vad som händer där.

Tills nästa gång; ha det fint :D

Kommentarer
Postat av: <><><><><>

Jeg tror att Mensa kan vara något för dig med. Du kan testa på mensa.se och göra ett provtest. Det känns som du har en ganska hög intelligenskvot.

2008-07-30 @ 13:45:35
Postat av: Svetlana

Du kommer nog aldrig tll Frankrike. Var glad för att du håller på att upptäcka kärleken igen och sluta vara så motsträvig.

2008-07-30 @ 14:03:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0